Ingen vanlig fredag

Idag är det sista jobbdagen på 4 veckor. Nästa gång på jobbet är jag gift :) Ja, det är mycket denna semester. Kanske skriver jag något inlägg kanske inte. Jag kommer tillbaks och uppdaterar er och mig själv, tids nog. Just nu vill jag bara hem och dricka rose och känna mig en smula lyckligt lottad. Lotten med min blivande man, vårt finfina hus och våra söta katter. Ja, min lott är fin och det blir fint att få se bara de delarna ett tag. Jag ska titta på lotten och glömma nitlotten. Semestern ska göra att jag orkar hösten och vad den nu för med sig. Jag ska samla kraft och glädje, packa det fint och frysa in till kommande dagar. Om de dagarna blir svåra så ska jag ändå orka med dom. Det ska jag bara.

Önskar er alla en fortsatt fin sommar. Ni som har lycka, njut, ni andra, gör ert bästa! Ni är alla starka hjältar i min värld :)

Slut-flosklat från mig och för idag. Höres mot hösten till!

KRAM <3<3<3

WTF???

Pratade med en kompis i telefon igår. De fick sitt andra barn för ca 10 veckor sen. Jag blev så SÅ jävla trött på henne alltså. Jag kokade lite över det igår, men nu har jag lugnat mig igen. Jag lovar, hon refererade till sina barn helt OAVSETT vad jag försökte leda in samtalet på!!!!! "Har ni det mysigt och fixat i er trädgård? Jajemen, den lille är ju för liten men den större leker där jämt. Ska ni hitta på någon utflykt eller så i sommar? Nä, den lille är ju så liten än att det blir svårt. Trivs ni bra i ert område annars (nytt hus)? Javisst, här finns massa barnfamiljer så det är sååå smidigt". Jaha. Hur pratar man med en sån människa? Jag gillade ju henne innan, men nu är hon ju helt jävla personlighetsförändrad. Sjukt ju! Hon var som en manisk galning som bara inte visste hur man pratade om NÅGOT annat längre. Fan vad läskigt!!! Jag menar, hon vet ju att vi inte har barn så hon kanske kan gissa att jag är sådär intresserad att ENDAST prata om hennes barn. Eller är det för mycket begärt? Folk asså.

Nåväl, nu är det bara två dagar kvar på jobbet sen är det sämäster :)) Som jag längtar! Jag har funderat lite och det kommer nog bli en blogpaus över semesterveckorna. Jag behöver en paus från alla bloggar och mina egna tankar också för den delen. Hösten kommer ändå vara fylld med barnlöshetsångest så det blir nog bäst såhär. Sen vet man ju aldrig om jag känner behovet av att skriva av mig eller inte, men såhär ser det ut skulle jag tro. Jag vill bara få vara jag och leva lite dessa kommande 4 veckor. Inte fundera allt för mycket på höstens problem så som: blod, kombinera missfall med jobbet, stickor med olika många streck, leva som en halv människa osv. Allt detta kommer ju ändå tids nog och det kan vara skönt att få slippa det för en liten stund. 

Ha de!

Kram