Pratade med en kompis i telefon igår. De fick sitt andra barn för ca 10 veckor sen. Jag blev så SÅ jävla trött på henne alltså. Jag kokade lite över det igår, men nu har jag lugnat mig igen. Jag lovar, hon refererade till sina barn helt OAVSETT vad jag försökte leda in samtalet på!!!!! "Har ni det mysigt och fixat i er trädgård? Jajemen, den lille är ju för liten men den större leker där jämt. Ska ni hitta på någon utflykt eller så i sommar? Nä, den lille är ju så liten än att det blir svårt. Trivs ni bra i ert område annars (nytt hus)? Javisst, här finns massa barnfamiljer så det är sååå smidigt". Jaha. Hur pratar man med en sån människa? Jag gillade ju henne innan, men nu är hon ju helt jävla personlighetsförändrad. Sjukt ju! Hon var som en manisk galning som bara inte visste hur man pratade om NÅGOT annat längre. Fan vad läskigt!!! Jag menar, hon vet ju att vi inte har barn så hon kanske kan gissa att jag är sådär intresserad att ENDAST prata om hennes barn. Eller är det för mycket begärt? Folk asså.
Nåväl, nu är det bara två dagar kvar på jobbet sen är det sämäster :)) Som jag längtar! Jag har funderat lite och det kommer nog bli en blogpaus över semesterveckorna. Jag behöver en paus från alla bloggar och mina egna tankar också för den delen. Hösten kommer ändå vara fylld med barnlöshetsångest så det blir nog bäst såhär. Sen vet man ju aldrig om jag känner behovet av att skriva av mig eller inte, men såhär ser det ut skulle jag tro. Jag vill bara få vara jag och leva lite dessa kommande 4 veckor. Inte fundera allt för mycket på höstens problem så som: blod, kombinera missfall med jobbet, stickor med olika många streck, leva som en halv människa osv. Allt detta kommer ju ändå tids nog och det kan vara skönt att få slippa det för en liten stund.
Ha de!
Kram
Jag tror att vissa kan bli väldigt självupptagna i sin föräldraroll. Att de har svårt att se andra, att andra inte har barn och även om man har barn finns det väl andra saker att prata om.
SvaraRaderaSkönt för dig med semester och känn efter själv om du vill blogga eller inte.
När är bröllopet? Börjar det närma sig?
Kram
Ja, verkligen självupptaget. Det kan jag ju tycka oavsett om det handlade om barn eller ej. Att det just i detta fallet handlar om barn är kanske lite extra salt i mina sår dock. Sen har jag andra vänner med barn som pratar om dom lite sådär lagom, men inte alls så man blir påtvingad på det sättet. Tillhör ju att denna personen är väääldigt energisk som person så jag antar att nu är ALL energi på barnen och då blir hon extrem på sitt sätt.
SvaraRaderaIdag är det en vecka och en dag till The Day :) Jag längtar så och det tillsammans med resan är ju mina glädjeämnen denna sommar. Det kommer bli fantastiskt :)
Hoppas nu dessa veckor flyter på för er! Helt underbart att ni fick se ett hjärta! Jag vill inte skrämma dig eller att du tror att det jinxar er, men jag vet redan inom mig hur bra detta kommer gå för er. Jag kommer ju höra av mig igen när vi är tillbaka och uppdatera mig. Kanske även lite i mellantiden också, det är ju svårt att låta bli ;)
Ha det fint och VÅGA TRO!
Kram