Missfall 1...

Hösten 2010 bestämde vi oss... nu ska det bli familj! Vi var helt säkra att vi ville detta, inga tveksamheter, VI KÖR! Vi hade köpt och helrenoverat ett hus det året och allt var ju på plats. Sagt och gjort, vi körde och oj så lätt det gick. Något jag i efterhand undrat över när jag läst så många bloggar som handlar om barnlöshet. De flesta verkar nämligen ha problem att bli gravida, men inte det problem vi har. Det tog verkligen genast. Kul för oss till en början...

Det gick några veckor och jag kände mig liite gravid men inte mycket. Tänkte igen, jag har tur som mår så bra då rå. Kul för mig till en början...

Julen närmade sig. Denna skulle firas för min del i Göteborg och för min älskades del på annan plats i landet. Detta var ju trots allt sista gången vi skulle fira isär så det var ju lika bra det. Min familj skulle jag inte påstå vara särskilt tajt. Vi vet inte så mycket om varandra och det är så vi har det. Med det sagt så började problemen som handlade om att jag+föräldrar skulle ta oss till Göteborg mitt i all snökaos när SJ var helt förtappade. Det blev massor med känslor kring hur det skulle bli om vi ens skulle vara familjen samlad eller ej. Ärligt så funderade jag starkt på att strunta i hela skiten och stanna hemma... jag hade nämligen börjat blöda. Man kan ju minst sagt säga att julen inte stor för dörren i mitt hjärta. Dagarna innan jul åkte jag in på KK och fick konstaterat att det förmodligen rörde sig om missfall. Detta var den 22/12, gravid 6 v, God jävla Jul!

Av denna julen minns jag inget. Det är bara ett töcken och dimma. Lite sporadiskt försöka glömma situationen, prata med älskade i telefon lite tyst där ingen hör, leka lite med systersonen, smyga med 100 blodiga bindor, oro för smärta, och trycka lite julskinka däremellan mest för att vara "som vanligt". Det var ett helvete.

Ingen smärta direkt, bara en massa blod och sorg i en sörja. Tänkte på hur vanligt detta var och det blir ju säkert nästa gång, det ska bli kul för oss!

Förtsättning följer... missfall nr 2 och den underbara tajmingen det innebar, coming up!

Kram