En blogg som handlar om mitt-, min älskades liv och vår längtan att få vår egna familj. Vägen känns just nu lång och kantad av sorg men hoppet finns där att detta ska lyckas! Ännu en blogg om ofrivillig barnlöshet och den vardag och problematik det innebär.
måndag 4 februari 2013
Biverkning
En biverkning av detta. Kan helt enkelt inte jobba! Har inget fokus utan bara är. Tyvärr gör detta att dagarna blir evighetslånga...
Snart lunch och sen bara em kvar. Må det gå lite fortare.
Det kommer nog tyvärr inte bli lättare. Visserligen pluggar jag, men nu i vecka 26 känner jag att studiemotivationen nog aldrig varit lägre, jag skulle helst av allt bara vilja ägna mig åt att drömma om, längta efter, planera för och oroa mig för Trollet. Jag tänker att det är ett livslångt åtagande, och oron kanske de som haft svårt att behålla sina barn tidigare har ett större mått av. Jag vet bara att jag fortfarande drömmer mardrömmar om att vi förlorar Trollet, och det trots att allt verkar vara bra den här gången.
Tack för din kommentar. Även om det inte kommer gå över (tror du har rätt där) så känns det bättre när man vet att jag inte är ensam om oron. Något i mig känner mig lite mer normal då.
Kikar in och skickar en positiv vibb inför imorgon!! Det kommer gå jättebra! Men jag kommer vara minst lika nervös som du antar jag och kolla in din blogg var och varannan timme för att se om du uppdaterat ;-) Inget nytt här tyvärr... går på övertid nu och det är segt. Har känningar till och från men det har inte gett nåt resultat, bara falsklarm hittills... suck... ;-)
Åh, jag trodde kanske det hade kommit en liten :) Det är säkert tungt att gå över tiden dock... Ta en dag i taget och räkna ner. Till slut kommer hon! Det vet man ju i alla fall helt säkert. Hon bara väntar in rätt dag :)
Hoppas det kommer igång snart och tack för du hoppas för oss idag. Jag är så nervös att jag inte fungerar alls idag. Helt hopplöst..
Det kommer nog tyvärr inte bli lättare. Visserligen pluggar jag, men nu i vecka 26 känner jag att studiemotivationen nog aldrig varit lägre, jag skulle helst av allt bara vilja ägna mig åt att drömma om, längta efter, planera för och oroa mig för Trollet. Jag tänker att det är ett livslångt åtagande, och oron kanske de som haft svårt att behålla sina barn tidigare har ett större mått av. Jag vet bara att jag fortfarande drömmer mardrömmar om att vi förlorar Trollet, och det trots att allt verkar vara bra den här gången.
SvaraRaderaTack för din kommentar. Även om det inte kommer gå över (tror du har rätt där) så känns det bättre när man vet att jag inte är ensam om oron. Något i mig känner mig lite mer normal då.
RaderaLycka till med ert mini Troll :)
Kram
Kikar in och skickar en positiv vibb inför imorgon!! Det kommer gå jättebra! Men jag kommer vara minst lika nervös som du antar jag och kolla in din blogg var och varannan timme för att se om du uppdaterat ;-) Inget nytt här tyvärr... går på övertid nu och det är segt. Har känningar till och från men det har inte gett nåt resultat, bara falsklarm hittills... suck... ;-)
SvaraRaderaKramar
Anna i gbg...
Åh, jag trodde kanske det hade kommit en liten :) Det är säkert tungt att gå över tiden dock... Ta en dag i taget och räkna ner. Till slut kommer hon! Det vet man ju i alla fall helt säkert. Hon bara väntar in rätt dag :)
RaderaHoppas det kommer igång snart och tack för du hoppas för oss idag. Jag är så nervös att jag inte fungerar alls idag. Helt hopplöst..
Kram