måndag 11 juni 2012

Ny vecka

Ny vecka, samma sak. Samma känslor. Allt är samma och oförändrat. Har haft långledigt med ledighet från onsdag till söndag och det har varit skönt. Spillt lite tårar i min ensamhet och på så vis hållit ihop min vardag ännu en vecka. Det går även om det inte är det muntraste liv jag lever. Sorgen bara är där dag in och dag ut. Man vänjer sig aldrig eftersom man aldrig kan förlika sig med att inte få några barn men man kan hantera sorg bättre än innan i alla fall. Vet inte om det är en höjdare att vara bra på sorg men ändå. Numer är jag bra på det. Håller mig lugn även när jag är ledsen och är rationell i mina tankar.

Funderar på att byta jobb. Kanske flyr jag lite när jag tänker så men detta stället är numer väldigt förknippat med vår kamp och det är lite tungt att vara här tycker jag. Skulle egentligen gärna byta bana helt men vet inte vad och jag har inte hittat något som känns bra än...

Tycker det går väldigt bra för många bloggare inom denna sfären. Det är ju kul men då kommer ju den där satans ensamheten krypande. Känner mig ensammast i hela världen just nu med våra problem.

/C

5 kommentarer:

  1. Många tankar till dig.
    Jag känner också att jag blivit expert på sorg men det kanske inte något man skriver högst upp på sin CV precis...

    Förstår om du inte orkar läsa min blogg just nu och det förstår jag helt och fullt. Du ska i alla fall veta att jag tänker på dig/er.

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fina du... det som händer er nu önskar jag er. Det ska gå vägen och inte många förtjänar det underbara som ni. Det är inte din blogg som känns svår, det är mest när jag tittar i min blogglista på det hela taget. Många räknar veckor och visar bilder på sina magar. Det är inte en specifik blogg som är svår utan det är helheten som gör mig ensam. Jag kommer fortsätta läsa din blogg, vara den första att gratulera och stödja när det behövs. Kanske blir det svårare med tiden, det vet jag inte än, men jag önskar att det lyckas för er oavsett hur ensam jag känner mig just nu! Om inget annat så ger det mig hopp om att det kan lyckas för oss också en dag. Ensamheten är svårare än jag kunde föreställa mig, men jag är lycklig för er! Tro inget annat. Tack för din fina omtänksamhet! Jag är övertygad om att livet ni skapat nu är starkare än vi kan förstå :) Det är där på helt egen hand och du ska bara fortsätta vara positiv och känna.... DET GÅR VÄGEN!

      Kramar

      Radera
  2. Ville bara säga att jag är här! Och känner mig precis lika ensam som du - så nu är vi två ;)

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh tack :) Sorgligt på sitt sätt att vi är fler men man kan ju inte undvika att känna sig ensam annars... Tack!

      Kram

      Radera
    2. Så lite :) skrev nästan exat samma sak för någon dag sen, så känner sååå igen mig i ditt inlägg..

      Radera