På onsdag om en vecka är det kub. Nervigt! Jag har fortfarande väldigt stark oror kring om miniliten lever eller ej. Får ibland för mig att den är död och drömmer mycket om det också vilket påverkar min dag ganska mycket. Har aldrig någonsin drömt så ofta om blod som jag gör nu. Minns i regel inte vad det handlat om, men minns färgen röd tydligt.
Jag vet att det är tidigt, men jag tycker det syns massor nu. Har endast 2 par jeans som passar. Trodde det skulle dröja mycket längre tid, men jag har förstått att det handlar om hur livmodern ligger placerad. Eller så har jag bara blivit super fet för det är ju ingen snygg kula precis. Mest bara större. Not so lucky på den fronten. Har bara alltid vetat att jag kommer bli ett skåp som gravid. Mamma såg ut sån med mig och syrran så det är såklart min lott i livet...(hehe, men klagar inte, bara lite ironi.)
I övrigt så känner jag en hel del i magen. Det spänner över hela, sticker till i ljumskarna ibland om jag ligger på sidan, drar liksom i magmusklerna, brösten är större.... ja, det känns som det är mycket på gång. Känns också som jag har ett typ av ökat tryck över nacken. Ofta får jag huvudvärk av detta. Vet inte vad det beror på bara. Annars får jag säga att jag mår bra. Känner att jag borde vara tacksam över att det är så lite som ställer till det. Jag har inte känt någon trötthet alls typ och inte mycket illamående heller. Det lilla som känns i magen nu är jag bara glad över. Hoppas att det är goda tecken.
Skräckblandad längtan till nästa onsdag!
/C
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar