tisdag 8 januari 2013

Tillbaks från radioskugga

Efter lite bortavaro så är jag nu tillbaks och för att lägga korten på bordet med en gång så är allt bra! Det har varit en magisk jul. Vilket besked vi fick dagen innan julledigheten! Det var ju nästan så man inte kunde tro det. Den första veckan flöt på helt underbart. Vi var som i en dimma och vi mådde jätte bra. Vi fick ju se vår bebis hjärta slå och var i vecka 6+1. Efter första julveckan så kom oron krypandes lite igen. Inte så konstigt kanske. Nu är vi i vecka 8+5 och ännu inget blod. Dock börjar jag tvivla på att det verkligen stämmer och om bebisen lever fortfarande. Detta är nog inte så konstigt utan helt normalt, men det tar ju udden av glädjen lite.

Under julen har jag mått lite illa till och från, fått lite ryggsmärtor som nog är foglossning och nu har jag också fått urinvägsinfektion. Hallelulja :) Illamåendet har försvunnit (det stör mig lite), ryggvärken har också lättat och nu dras jag bara med urinvägsinfektionen som inte riktigt brutit ut än. Håller stenhårt i att den också är ett gravsymptom... försöker verkligen hitta allt jag kan för att slappna av. Igår var vi på första barnmorskebesöket. Tänk, dit har vi aldrig kommit förr! Kändes lite galet att vi satt där och pratade om framtida bebis, som hon verkade helt övertygad om skulle komma i augusti. Vi är fortfarande tveksamma om det ska bli nåt alls ;) I vilket fall så är det långt till nästa ultraljud enligt barnmorskans schema och jag vill inte vänta. Vi bokade ett VUL hos en privat klinik på torsdag nästa vecka så nu är det den dagen som är min nästa milstolpe! Dit hoppas jag vi kommer och jag hoppas verkligen det blir ett glädjande besked då också!

Angående missfall efter att man sett hjärta så har jag läst på lite. De flesta som får missfall innan vecka 12 har aldrig sett hjärta varför man ofta utgår ifrån att kanske hjärta aldrig har slagit. Det vanligaste är ju då MA (missed abortion). Vissa menar att efter hjärtslag minskar risken för missfall till ungefär samma som det är vecka 12. Jag försöker verkligen mata på med positiva tankar... hoppas torsdag nästa vecka ger mig lite mer att gå på.

Tack alla ni som skrivit och grattat och undrat hur det går. Det är ju helt underbart med stödet från er i bloggen!!! Även om jag varit som bortblåst har jag tänkt på er massor :)

Kram

4 kommentarer:

  1. Vad härligt att allt rullar på. Din oro är helt naturlig. Skönt att ni bokat ett extra ultraljud.
    jag tror starkt på bebis i augusti!!

    SvaraRadera
  2. Så skönt att allt ser är bra. Och lyx att ni fått bokat in ett extra ultraljud. Vi hade ju turen (eller oturen) att få två oplanerade eftersom jag först hade en större blödning och sedan konstigt ont i magen. Och klart vi ska tro på bebis i augusti! Själv tror jag inte att jag riktigt vågar lite på vår tur ännu, även om tvivlen kommer mer sällan än tidigare

    SvaraRadera
  3. Hurra! Så länge blodet inte visar sig tar vi det som ett positivt tecken :-) Man kan ju faktiskt ha blödningar också utan att det behöver betyda katastrof, men självklart vill man ju inte se nåt av det på nio månader ;-) Bra att du ordnade ett nytt VUL- lika bra att ta tjuren vid hornen och kolla om man är orolig och osäker, istället för att vänta, även om man är sjukt nervös när man gör det och känner att så länge man inte vet finns hoppet. Dock tror jag detta ska gå bra- ni har ju sett ett hjärta och det kommer slå även nästa gång!! Nu blev dagen genast lite roligare- tänk att man kan bry sig om hur det går för helt okända människor så mycket- hehe...

    Kram Anna från gbg....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anna! Wiho vad roligt om det går och shit vad jag hoppas. Nu har jag bokat VUL igen nästa vecka så hoppas jag nerverna kan lugna sig lite ett tag till.

      Hoppas ni också har det bra. Det närmar sig ju verkligen för er nu!!!!! Är du nervös eller känns det lugnt?

      Kram

      Radera