Åh, så jobbigt. En tjejkompis som är gemensam vän till mig och min vän som är gravid (hon som vet om vår historia) vill ses och bruncha hemma hos dom. Hon som bjuder in till detta har tre barn själv. Fan, det kommer bli galet mycket bebissnack och jag vill inte. Jag vill absolut inte. Jag kan träffa gravida ensamma eller bland större samlingar människor men inte bara vi tre. Det går bara inte. Jag går bara om min gravida vän inte går. Annars orkar jag inte. Fan att det ska vara på det viset. Fan alltså. Jag vill ju egentligen träffa båda...
En annan fråga. Jag letar efter något man kan svara klumpiga ovetandes människor när klassikern kommer "Har ni barn eller". Jag säger ju alltid något i stil med, nä, tyvärr eller nåt men jag skulle vilja ha något som var lite mer umpf i om man säger. Något som signalerar att de frågar på fel sätt, abrupt eller liknande. De som frågar vänligt kan man ju hantera det är mest de som frågar och som är främlingar till mig men ändå kastar sig in i det och som jag vill ska känna sig lite halvdumma. Har någon något bra svar till sånna människor eller är det samma svar som gäller? Lite halvsyrligt hade varit najs.
Kram
jag förstår problematiken, men tycker att det är svårt att uppfostra folk på det sättet.. de flesta ämnen man kan prata om (förutom möjligen vädret) är ju känsliga ämnen för någon. Frågor som handlar om giftermål, sjukdomar, alkohol, religion, sexuell läggning, arbetssituationer (var jobbar du? nej, jag är arbetslös..).
SvaraRaderaDet jag menar är ju i så fall att de flesta ämnen är tabu att prata om, även om de flesta inte har något problem med det. Jag har själv mina svaga punkter (en mamma som är alkoholist och är ensamstående med ett barn efter att min man gått bort i cancer). Det bästa är att säga ett enkelt "nej" eller att direkt säga "det är ingenting jag vill prata om". Oavsett jobbigt ämne. Hellre än att linda in i gåtfulla kommentarer! Lycka till
Vill separat beklaga din mans bortgång. Verkligen. Kan inte ens föreställa mig....
RaderaHmmm, jo, det har du rätt i. Allt kan bli känsligt när man inget vet. Det är bara något jag är så så trött på och önskar att jag slapp svara så som jag gör varje gång, på samma jädrans vis. Frågan i sig är ok, men vissa är verkligen värre än andra och det finns de som jag skulle vilja klämma åt ibland. Det finns de som efter mitt "nej, jag har inga barn" har klämt ur sig att det ju var synd, för det är ju meningen med livet, men det kommer kanske, blink blink. Dessa har jag lite svårt för så det är verkligen undantagen det handlar om. De flesta som frågar menar ju inget med det och då tycker jag det känns ok såklart. Ja, det är ingen lätt fråga. Jag skulle nog egentligen bara vilja slippa frågorna helt enkelt. Man blir ju bara trött på dom efter ett tag.... och ledsen också.
SvaraRaderaHa det bra och tack för din kommentar!
Ville absolut inte kritisera :)
RaderaHasplade ur mig något till en kollega att "du har väl en hund?" varpå hon med gråten i halsen berättade att den avlivats nyligen. Inte lätt att hålla tungan rätt i mun! Håller verkligen med om att folk (inklusive mig själv) kan vara klumpiga ibland. Sköt om dig!
Så tar jag det inte :) Jag tycker du har rätt. Hur ska de kunna veta? Det är bara svårt när man är så ledsen för något men det vet ju inte dom... Som du säger, allt man frågar KAN ju bli fel. Jag har nog haft lite otur också och fått kommentarer som verkligen gått över gränsen och då blev jag bara så förbannad och ville trycka ifrån. Jag får nog bara ta sorgen med mig vart jag går så länge och hoppas jag kan slippa den en dag.
RaderaHa det fint!
Har samma problem... Man får väl det kanske, 32 år gammal, gift, hus, jobb... Inte så konstigt att folk undrar... De flesta av våra vänner, eller alla tror jag, vet om vår situation. Alla vet inte allt, men iaf att vi försöker o att det inte går så bra....
SvaraRaderaVet inte riktigt av jag svarar på såna frågor, beror nog på vem, hur och frågans typ. Men ett vänligt men bestämt "Nej, tyvärr" funkar bra tycker jag. De flesta fattar nog att man inte vill prata mer om det. Om inte, så är jag nog tydligare... T ex, jo då, jag har beställt ett par på nätet, borde komma vilken dag som helst nu! O så går jag där ifrån....
Kram på dig
Ja, det är ju det där med att folk förväntar sig ett självklart Ja på frågan och man vill ju inget hellre än att svara Ja. Det är trist när andras förväntningar tar över på så vis men det finns nog inga svar som duger. Inte så länge man är ledsen att man faktiskt är barnlös...
RaderaHoppas ni är ok. Jag följer dig och hoppas maj ska bli bra ändå!
Kram
Håller med tidigare talare att det är svårt att vara syrlig mot folk som inte vet om situationen. Vet man inte att det är känsligt, finns det ju ingen anledning att vara försiktig i sina frågor. Många kan ha den där känslan av att det kanske inte passar sig att fråga även om man är nyfiken, vissa har den inte alls. Framförallt om dom har barn själva och är väldigt inne i "bubblan". Framförallt tror jag att många inte ens tänker tanken att man kanske har valt att inte skaffa barn- det är av någon anledning väldigt provocerande och "onormalt".
SvaraRaderaJag brukar bara säga nej...punkt... inget tyvärr eller annat. Då bjuder jag inte in till följdfrågor anser jag- för annars ger jag en indikation på att jag gärna vill men av någon anledning inte fått- frivilligt eller ej. Ett vanligt Nej och inget mer brukar oftast inte ge fler frågor. Och skulle nån vara så okänslig och slänga nåt sånt som "vad synd, det är meningen med livet och det kommer nog" bla bla bla efter mitt nej, skulle jag bara titta på dom och inte säga nåt, då blir det en obekväm tystnad, som om inte förr kanske ger en signal om att hit men inte längre- du klev just i klaveret.
Dom flesta som jag inte känner, som frågar om jag har barn, tror oftast att jag har det kanske pga min ålder. När jag då säger nej, är det ingen som ifrågasätter- kanske just pga min ålder. Är man 30 är det kanske en annan femma, men närmar du dig 40 är det inte så konstigt att du kanske inte får några om du inte redan har. Eller jag vet inte, jag kanske bara omger mig med "lätta" bekanta och obekanta som inte ställer så mycket jobbiga eller obekväma frågor ;-)
Anna i gbg....
Ja, ni har rätt alla... det är bara så tråkigt med det svaret jag måste fyra av varje gång. Det enda som skulle kännas bättre är ju att få svara Ja på frågan och faktiskt ha barn. Jag har nog haft lite otur på sista tiden och fått extremt många frågor på det och sen folk som inte slutat efter mitt nej. Det har stört mig och jag har velat säga ifrån på något vis. Istället känns det som att man går därifrån med svansen mellan benen på något vis och så ska det ju inte vara.
SvaraRaderaTack för din kommentar!
/C
Jag har funderat lite till... efter jag så snabbt skickade min kommentar... det är ju lätt för mig att sitta och säga att det bara är att säga nej och inget mer, när jag relativt sällan får frågan och ännu mer sällan får följdfrågor. Jag vet inte hur du har det och känner som kanske får frågan var och varannan dag och inte har finkänsliga bekanta/främlingar som lämnar det vid ditt nej. Klart det är frustrerande och när jag tänker ett steg längre så hade jag nog stört mig väldigt på det och också velat ha ett dräpande svar att dra till när jag tröttnat på frågorna... jag ska fundera lite på vad man skulle kunna säga. Nåt som inte är för elakt, men som ändå ger en tydlig signal om att du är ute på djupt vatten nu- back off! ;-)
RaderaAnna i gbg....
Precis så känns det! Bara till de där få som verkligen är idioter och som jag vill ge ett dräpande svar.... det är inte alla som frågar som skulle få samma behandling alltså. Men ibland blir man ju arg inombords och då vill man ju ge igen lite... ja, bättre än så är jag inte som människa :)
RaderaKram
Inte kommit på nåt bra att säga än... men min gubbe, som också stör sig sjukt mycket på frågor om barn, hade ett förslag.... frågan "Har du barn?" besvaras med en lika opassande och känslig fråga "Har du herpes?" hahaha... kan inte säga att jag skulle kunna med att säga så till nån, men han menar att det är exakt samma känsliga och privata fråga som du kanske inte vill prata om ;-)
RaderaRåkade faktiskt ut för en lite obehaglig grej på facebook igår. Vi har ett extrarum som inte används direkt, där finns en säng som gäster får låna som sover över, så det är just nu lite av ett gästrum. Jag får besök nästa vecka och tänkte att jag skulle röja upp lite därinne och fixa till det lite mysigare. Det har en gång i tiden varit ett barnrum, så kortsidorna är tapetserade i en rosa tapet och långsidorna i vitt. Jag plockade undan en del och köpte nya kuddar och bytte ut lite "pynt" så rummet blev lite mer färgordnat- dvs vitt och rosa. Blev nöjd men lite full i skratt, för det blev lite flickigt. Skrev en status såhär "Skulle bara fixa lite i "gästrummet" inför stockholmsbesöket och så blev det ett prinsessrum i vitt och rosa...hehe ;-)" Folk tummade upp och nån kommentar sådär. Så kommenterar en kollega "Misstänksamt!!" och jag förstår ju att hon tror att det betyder att jag är gravid. Jag ger min kollega svaret att det var en vink till min gäst varvid hon svarar "Ja ja framtiden får visa hihi". Känner mig så naiv som inte hade en tanke på att det kunde tolkas på det viset, kanske fler gör den kopplingen? Funderade på att ta bort hela statusen, men tänkte att då kommer folk väl verkligen tro att det är nåt på g. Kändes sådär igår... brukar som sagt inte råka ut för så mycket kommentarer om barn, men när det händer känns det ju inte alltid så kul- så jag förstår ju att det är jobbigt för dig som råkar ut för det mer än ofta... :-S
Anna i gbg...
Haha, så roligt med herpessvaret :) Önskar man vågade säga något sånt alltså. Jag hade dött av skratt inombords. Men det är ju lite så det känns när någon inte slutar efter att de frågat en gång! Man vill ju bara få dom att sluta och fatta att det är privat mark de tassar på så där måste man ju vara försiktig... eller så berättar man bara INGÅENDE detaljer om senaste missfallet och avslutar med, nej, inga levande barn alltså. Efter det kunde man ju slängt in frågan om DOM hade herpes kanske, haha, jätte kul.
SvaraRaderaJa, fb suger ibland. Sist jag kollade hade en kompis kompis lagt upp ett foto på en gravsticka med ett pluss och hon satt och låtsades gråta och killen smilade och gjorde tummen upp. E det humor eller nåt? Galet... men det är så typiskt. Över 30 och ALLA tror att det är aktuellt med barn. Klart att det då sårar lite extra.
Ha en fin helg!
"Nej, tyvärr! Men ni lånar säkert ut något av era?!"
SvaraRadera