Minus

Min jävla kropp alltså. Ok, ingen mens igår. weird. Den skulle ju kommit igår och än är den bara inte här alls och det känns inte så heller. Tagit två gravtest i helgen och båda var negativa, dvs givetvis blir det inga barn denna gången heller. Men va fan händer med min mens då? Jag har haft ont i magen, dragningar i sidorna och lätt illamående i flera dagar (har inte spytt dock). Dessutom uteblev mellanblödningen denna gången vilket det endast gjort när jag plussat.

Ärligt så tror jag att jag är gravid, men det har redan skitit sig (varav gravtestet är negativt) vilket leder till att det om typ en vecka kommer börja blöda och då är det ett mycket tidigt missfall nr 6 istället för min vanliga mens. Nåt är på tok i alla fall. Skit i helvetet!!!!!! Vafan, min mens har jag i alla fall kunnat lita på kommer dag 27 utan undantag. Nu är det vajsing på det också. När mensen inte kom i söndags sken jag upp lite, men blev så in i helvete nedslagen av ett minus att hälften hade räckt till en hel arme.

Jag är så trött och så ledsen. Jag vet att jag tidigare sagt att jag hatade att jag hoppades så, men nu börjar verkligen hoppet tryta och jag har börjat inse att det var just det eländiga hoppet som hållit mig flytande många av de sorgsna dagarna. Nu börjar jag känna att det nog inte blir nåt alls, någonsin. Jag har börjat slicka mina sår och känner inte längre att hoppet är så starkt som det tidigare varit. Jag känner istället att jag tappat gnistan vilket är så sorgligt och skrämmande. Behöver jag säga att det gråtits mycket i helgen? Nä, tänkte väl det. Nu sitter jag på jobbet och livet måste fortsätta i sin gilla gång antingen jag orkar eller ej. Jag får koppla på mitt tomma skal och bara vara. Det har jag lyckats med många gånger förr och det är mer en vana än något annat, men det svider så i hjärtat. Jag är inte längre allt jag varit förr. Jag känner mig verkligen halv.

/C