tisdag 28 februari 2012

Fruktansvärd oro

Ja, rubriken säger ju allt. Jag är så orolig att jag kan dö. Satt just på lunchen och kände hur det "rann till". Tänkte att jag nu var gravid för sista dagen i denna omgången och försökte febrilt finna någon tröst. Snabbade mig med maten och sprang på toa. Där ligger vitt kladd från crinonen. Falskalarm denna gången... jag försöker förbereda mig på det värsta men det är svårt det också. Hjärnan är all over the place så det är inte lätt att tänka strukturerat. Än så länge är jag alltså i vecka 5+3 och det finns inget mer att göra än att hoppas.

Jag vet inte om medicinerna kommer hjälpa. När hon tog alla blodprover för utredningen så var resultatet bra men med en liten liten förhöjd blodproppsrisk. Detta finns i min släkt så det var kanske inte så förvånande men det var lite förhöjt att jag är osäker på om det verkligen är det som är anledningen till alla missfallen... därav tvekar jag till medicineringen. Känns som doktorn bara grep efter ett halmstrå. Tror egentligen jag har samma chanser denna gången som de tidigare, tyvärr.

Mår dåligt idag. Känner mig lite sjuk. Tungt huvud, lite sträv i halsen och ont bakom ögonen. Ovanpå det är jag såklart orolig så allmäntillståndet är dåligt. Känner inget i magen idag alls vilket känns negativt. Igår hade jag ont som ett tryck mot blygdbenet typ. Det tyckte jag kändes märkligt men det släppte igen sen på eftermiddagen. Vet inte vad det var men det var en ny känsla i alla fall. Känner någon igen den känslan? Hur som, idag känns inget och jag tycker att den något svullna magen har lagt sig igen, skit. Hittar inga tecken i övrigt. Allt är med andra ord skit :(

/C

4 kommentarer:

  1. Här är en länk till ett inlägg i min gamla blogg, läser den själv mellan varven för att försöka att slappna av lite.

    http://mijaqi.blogspot.com/2010/09/100-dagar-till-bf.html

    Mina symptom går upp och ner nu också, det tog in i v 6+ innan de började kännas mer. Vet det är tungt, men jag tänker på dig OCH tror att det kommer gå vägen :)

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej fina, tack för stödet! Någonstans i huvudet så vet jag att det kan vara normalt att symptom kommer och går och att man inte heller får alla, men oj vad svårt det är att slappna av. Man är liksom inte strukturerad i tankarna alls. Kände mig lugnare efter ditt gamla blogginlägg. Ovanpå allt så finns det heller inget jag kan göra utan det är ju tiden som får utvisa hur det ska gå. Jag fortsätter med att försöka påminna mig om att behålla lugnet ;)

      Massor med tack, KRAM!

      Radera
  2. Hej! Känner så igen mig i allt du skriver =) Och grattis föressten!! =) Hur var det med blödningarna denna gång? Alltså dom efter äl och framåt. Jag har fått samma nu, skumt! Har småblödningar/blodiga flytningar varje dag. Tror inte det tagit sig den här gången heller, så typiskt nu när jag var taggad inför att testa prednisolonet och fragminet.
    Jag tror absolut inte det säger något att dom inte såg hos gyn, en gång testade jag när jag skulle ha min mens och fick minus, festade sen den helgen men mensen kom ändå inte så tog ett test 3 dagar senare och då var det svagt pluss, gick till mvc dagen efter för att få det "bekäftat", då fick jag minus, men 2 dagar senare gick jag dit igen för mina tester hemma visade pluss och då var det lite där men väldigt svagt så bm sa att hon inte trodde det skulle bli något av det. Men det blev det, (inte hela vägen slutade i ma i v 9) men jag hade iallafall ett slående hjärta innan dess och allt såg bra ut så det hade inget med testat att göra, utan min vanliga ma:a frekvens.
    Suck och stööön.
    Jag känner mig också sjuk när jag blir gravid, och det är alltid bra med blodförtunnande medicin oavsett om man har det konstaterat eller inte. Jag har inga sådana problem men får det ändå.

    Har läst om många med 3 missfall där det tar sig på fjärde så tror det är dags för dig nu =) Kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Sussi och tack! Småblödningarna denna gången slog rekord i att vara små så de var nästan helt obefintliga. Kanske lite lite rosa en av dagarna men jag kanske inte hade reagerat om jag inte letade efter det. Jag äter Borago och jag tror det hjälpte mig att få bukt med den lilla blödningen. Som jag har förstått det är min blödning en hormonell obalans och att den försvårar chansen att bli gravid men det är inte uteslutet att det kan gå ändå. Tips kan ju vara att prova Borago och se om du får bukt med blödningen.

      Gyn kan ju verkligen irritera när de kommer med fel besked i känsliga tider, grrr liksom. Jag försöker inte tänka på det men det stör ändå någonstans. Lite skönt att höra att du kände igen sjukdomskänslan. Jag har läst att fler känt så så det kanske kan stämma.

      Hoppas att allt går som det ska denna gången. Det är en kritisk vecka framför mig där jag tidigare fått samtliga missfall...hoppas hoppas...

      Kram och tack för peppet :)

      Radera