Inför helgen och trött

Fredag men jag är trött (inget symptom, det blev bara sent igår helt enkelt). Svansjön var härlig och jag tror älskade tyckte det var helt ok. Han gillar nog opera och musikal bättre men han gnydde inte en endaste gång :) Fantomen på operan som vi såg på Broadway i NYC är nog fortfarande hans favvo och jag förstår honom. Den var riktigt bra och det var en upplevelse för sig. Vi var inte i säng förrän 24,00 igår så den var lång och vi är trötta idag. Efter jobbet idag åker vi till syrran i Göteborg och jag fasar lite. Vill egentligen bara vara hemma... kul typ man blivit. Jag bara känner att jag vill vara där jag är trygg om det börjar blöda. Även om jag är ganska luttrad vid detta laget så vill jag inte utsätta mig för ännu mer plåga än nödvändigt. På lördag är det vecka 5+0 så någonstans snart kan det ju verkligen gå åt pipan, kanske redan i helgen. Det är minst sagt ett par helvetesveckor to come. Nästa vecka blir fylld av oro och även veckan efter. Sen är det ju UL på fredag om två veckor så då får man ju lite svar på det mesta och förhoppningsvis lugnar det sig lite då, oavsett domen. Har det gått åt pipan utan att jag vetat det än så får vi ju det beskedet då. Jag kommer skaka som en liten rädd hare när vi ska in om vi kommer så långt.

Medicineringen är ok. Det är inte alls svårt eller jobbigt att ge sig själv sprutan varje dag. Det går av bara farten nu och inget jag tycker är knepigt. Jag fixar det på stående fot och det känns bra. Jag tog även ett nytt gravtest i morse för att se om strecket blivit starkare och tydligare och det hade det sannerligen. Strecket kom lika snabbt och med samma styrka som teststrecket så det verkar som hormonet har ökat sedan sist.

Nu är det jobb och skingra tankarna så gott det går och sen bär det av. Håll tummarna för mig att det blir en helg utan blod...

Kram och trevlig helg.
Ps. Glädjs lite speciellt åt någon som hade sitt UL igår... :) du vet vem du är.