2012

Efter lååångt uppehåll så är jag tillbaks. Juluppehållet har varit helt underbart och även om det bara varit en vecka så har det känts långt. Jag och älskade har hunnit med massor. Vi hade julen hos oss och det var toppen, vi har hunnit med älskades familj uppåt landet och vi har också bara varit. Funnits till. Fantastiskt.

Har under min lediga tid haft massor med saker jag tänkt att jag ville skriva om i bloggen men nu står det stilla. Några reflektioner har jag dock. För mig har 2011 varit ett av de sämsta åren i mannaminne. Vi startade året som toklyckliga nyförlovade men efter det har det bara gått utför. Massor med missfall efter det, otroligt sorgligt bemötande av RMC och massor av ovisshet och sorg. Hur kan 2012 bli lika illa? Det kan det ju i praktiken men oj vad jag hoppas på ett bättre år.

Jag och älskade hade ett fint nyår, bara han och jag. Vi åt och drack massor (?). Knappt återhämtad ännu. Helt tokigt men på något vis var det skönt att ta ner garden och bara vara oansvariga och avslappnade. Med den dunderfyllan så startade ju året med en skakig första dag men det borde ju betyda att det bara kan bli bättre :)

Jag brukar inte fundera på nyårslöften men denna gången har jag gjort det. Jag ska gå ner i vikt. Jag ska väga mig imorgon men jag tror det handlar om sådär 5-7 kg. Någonstans tror jag också att det kan hjälpa mig att bli gravid igen. Tror inte min kropp trivs med extrakilon. Till detta löfte ska jag alltså träna måndag, tisdag och torsdag. Äta GI mat tisdag och torsdag samt upp och gå en promenad innan jobbet varje morgon (tar ca 25 min). Jag startade idag och det känns jätte bra. Inte nog med att det kan hjälpa mig att bli gravid, jag ska ju gifta mig i augusti så tills dess måste jag vara på banan bättre än vad jag är idag. Det SKA gå! Planen känns jätte bra och förhoppningsvis hållbar.

Övrigt, ja, det har varit lite tufft. Syrran som ju är gravid är jobbigt att se, älskades bror med fru och deras lilla bebis är också jobbigt att se. Vad gör man? Det är jul och vi kan inte isolera oss alldeles... vi måste kunna finnas med allt sånt runt oss också. Det har varit tufft att minnas förra julen och allt det hemska jag kände då. Minnena är svårast tycker jag. Så himla svårt att hantera.

I övrigt så kan jag reflektera över hur många bloggare som blivit gravida. Shit, finns det fler kvar på "min" sida? Börjar kännas tomt och ensamt här. Jag är inte så sugen på att läsa massa gravidbloggar precis... det ger mig hopp om att jag inte ska vara barnlös för alltid men samtidigt blir jag ledsen och ensam. Kluven helt enkelt.

Jag har också funderat på vad som kan vara fel på mig. Hur känns endo? Jag har inte rikliga blödningar eller mycket smärtsamma sådana men jag har ju otroliga känningar vid ägglossning. Sjukdomen verkar kunna te sig lite hur som helst så man kan nog inte utesluta det...

Plan 2012: Boka tid med min gynekolog och be henne titta och prata om vad allt skit kan bero på samt boka in oss hos Öresundskliniken för en privat utredning. Second opinion är bra! Samt gå ner 7 kg. Bra plan!


Nu kör vi!
/C